... både till sommaren, och till vissa delar av mitt jobb. Vemodigt är det alltid på hösten, jag kikar över axeln och inser att sommaren bara kom och gick, och vi hann inte en promille av vad vi tänkt göra. Men värme har vi haft, minsann, trots att man med liten baby inte riktigt kan njuta av så mycket hetta direkt... Nu är det nog, handen på hjärtat, mycket skönare att röra sig utomhus, trots att man inte riktigt vet om man skall ha rock eller tröja eller inte.
Vi har börjat få in lite vardagsrutiner, väckarklocka, potatismos, saftmajan puttrar nu och då, strumpor, och även hittat ett par vantar. Förskolan har börjat för storebror, lillebror har börjat hitta en hyfsad dygnsrytm, jag borde tvätta fönster. Och göra lite jobb-jobb emellan varven.
Jobbet ja, där blåser även nyare vindar. Jag strukturerar om, (visst lät det bra?), och kommer att lämna bort keramiktillverkningen nästan helt och hållet. Nu är det även på internet. Tro hopp och kärlek lämnar till en viss del, men det andra får ge vika för annat jobb. Och det betyder i klartext att jag kommer att satsa på nätförsäljningen.
Börje, Lisa och lilla Lasse...
...får ge vika för band, spetsar och smått och gott.
Kreativiteten kommer jag att lägga på att försöka få tillstånd en charmigare"butik" på nätet.
Webshop med det lilla extra, är tanken.
Jag kommer även att besöka marknader och mässor i mån av möjlighet.
Jag hoppas på delaktigare kunder, som kommer med tips, ideér och önskemål.
Ett givande virituellt (heter det så?) arbetsliv.
Nya tider, nya möjligheter!
Vemodigt, ja, men befriande på samma gång!
Nu tror jag på en färgsprakande höst!
