tisdag 15 september 2015

Hej igen!

Denna stackars blogg. Lämnad ensam åt sitt öde, men det gläder mig att se att någon kikar in här mest varje dag, trots att jag inte har skrivit något på länge. Jag skall försöka bättra mig, och ta mig tid. Men söta, vad denna vardag rullar fort! Att bolla två barn, ett i skolan, och ett på dagis, en butik och en webshop, att ha en anställd, en bokförare, en bankkontakt (det är inte så betungande faktiskt), en gubbe, en katt, ett hus och försöka ha ett eget liv vid sidan om allt detta, det kräver en större kvinna än mig, om jag skall vara helt ärlig. Men nu är jag enbart jag, och jag gör så gott jag kan, och njuter av min livsstil som jag köpte mig.


Men den största överraskningen med köpet av Marks var inte arbetet som krävs, utan hur roligt det är! Tänk, att jag igen är i den situationen att jag älskar att gå till jobbet! Det är en känsla som jag inte trodde jag skulle få uppleva igen. Missförstå mig rätt, jag har tyckt om det jag gjort i alla dessa år, och jag har tyckt om alla mina vikariat här och där, de senaste 10 åren, det har varit roligt att gå till jobbet då också, men den där... förälskade känslan i sitt jobb, den har saknats. Den som jag kom ihåg från början av min karriär, mitt förra liv, då på 90-talet (och jag vet, det var inte för 10 år sen...) Och jag har saknat den känslan. Jag har sett den hos flera personer under årens lopp, glädjen, stoltheten, då man inte bryr sig i tid och rum, utan gör det som man helt enkelt är född för att göra. Känner du så för ditt jobb? Jag hoppas det, för det är livskvalitet. Inte lönen, inte semestern, inte arbetshälsovården och andra förmåner, de skall komma på handeln, utan glädjen! 

Men u skall vi fortsätta vår lediga tisdag med att hämta storebror från skolan, njuta av solen, hösten, och så river vi i med slutet av veckan sen. Vi har ett projekt på gång på Marks & Rosengren, är du nyfiken så finns det info om det på Frökens facebooksida redan, men jag skall skriva ett eget inlägg om det. Förhoppningsvis den här veckan ännu. Vi hörs!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar