In i dimman.

Där trivs jag. Dimma är mitt element, har jag kommit fram till. Lugnet lägger sig, måsten försvinner, eller slutar vara viktiga, och det jag gör för tillfället är tillräckligt. Och det är en oerhört skön känsla. Därför fylls jag av lyckokänslor varje morgon jag ser att dimman återigen har lagt sig över Jakobstad och Rosengrensbacken.

Som jag skrev i mitt förra inlägg, så hade vi med kameran till Aspegrens trädgård i söndags. I dimman. Nu bjuder jag på mera bilder av mitt favoritväder:

Här hade vi dopet. På övre våningen i deras "gamla" café. Nu för tiden finns caféet i prästgården. Men jag ville ha det småskaligt, intimt, i rustik miljö, med temat lyxigare skördefest. Bordsdekorationerna gjorde jag i ett set med kristallglas, med blommor och ljus. Jag använde mig av rönnbär, gräs, egenodlade astrar, köpis gerberor och kysantemer. "Dopbordet" dukades med farmors handvävda linneduk, rosor, rönnbär, morfars silver ljusstakar, och mormors handgjorda keramikskål. Mina föräldrar har varit borta många år redan, men på det här sättet kändes de närvarande på deras barnbarns dop ändå. Det var ett bra dop, lättsamt och glatt, och jag hoppas att våra familjer trivdes. Och i lördags så bjöd även vädergudarna på strålande solsken, och nästan 20 graders värme ännu på kvällen!

s

Har du turen att få tillbringa en del av dagen i dimma, så njut! 

 Det gör jag!

Ha en skön, dimmig dag!