När man har jobb för nästan heltid, men jobbar halvtid, ca, så är bra sammanbetspartners a och o. Och det har jag i Kronoby. För vid Regnbågen så har jag herr T ,och ibland lite fröken S, som packar och prissätter bandbuntar, klistrar logon på kassar och packar förpackningskartonger åt mig. Utan dem, så skulle min käre sambo få en livskris av sällan skådat slag, eftersom jag skulle släpa runt på band rullar, kartonger, papper, tejp och diverse annat mindre skoj (enligt honom) här inne och ute.
Så inte minst för husfridens skull, så är herr T oumbärlig. Bara så ni vet!
Sen så var ju min käre sambo, här i somras lite kavat angående en ny förpackning som jag skaffade, (det är till keramik godisarna, så skall det limmas ett klistermärke och sedan kartongen in i en liten cellofanpåse) och sade att det där kan han göra på kvällarna! Alla som vet exakt vem jag talar om, så kanske drar lite lätt på munnen, eller vrider sig i skrattkramp.....
Nå han har slingrat sig ur det med stor framgång allt nu till i lördags. Då hade jag in lite hjärtan som skule packas och påsarna var slut. Så jag kastade ju fram hans kommentar och sa att nu har du din chans.... Och jag lyfter på hatten för ett gott försök! Men det var inte bara så, när man inte jobbar med finlir i småskala daglidags. Men produkterna är packade, men jag vågar inte fråga hur det där "enkla och snabba" jobbet kändes...;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar